Moget beslut
Det är det här med att förlova sig. För mig har det alltid, och det kommer alltid, att vara så att när man förlovar sig så gör man det för att man ska gifta sig. Och det inom en snar framtid. Jag har alltid tittat fundersamt på tjejer och killar i min ålder som sprang runt och förlovade sig med varje pojkvän och flickvän de hade, när de var runt 16-17 år gamla. Jag fattade inte hur de tänkte, och hur det rättfärdigade det. Om man förlovar sig utan en tanke på giftemål, varför gör man det då? Ägandebehov?
Sanningsenligt hade jag inte hittat någon som jag ens kunde tänka mig att spendera resten av mitt liv med när jag var 17 år gammal, men hur sjutton kan någon veta det när man är 17? Man har inte ens startat sitt liv då!
En av mina facebookvänner (ja, en sån!) förlovade sig nyligen med sin pojkvän. Det här är en sån där vansinnig facebookvän som man blir GALEN på! Hela världen måste veta exakt hur mycket hon älskar sin pojkvän, hur mycket hon hatar honom, att hon är sugen på choklad, morötter, kaffe... ALLT! Och nu är de förlovade. Och jag känner inte att det är ett moget beslut precis, inte när beskrivningen är "och igår förlovade vi oss, ASSÅÅ :')"
Jag är ledsen, men det känns inte som ett moget beslut, är lite rädd att förhållandet kraschar om några månader och vad ska de då med svindyra silverringar till?