Jag diskuterade Taizé (igen såklart) med en vän här i Uppsala efter lite
(läs: mycket!) whisky på Kalmars. Jag sa att jag tyckte att det var ett fantastiskt sätt att leva på, att leva i kloster, eftersom man lever helt och enbart för att göra gott för världen. Han ansåg att bröderna gjorde fel som levde som de gjorde och om de helhjärtat vill engagera sig i något så borde det vara något som medicin eller något annat nyttigt för samhället.
Man kan se på livet på två sätt;
1. Det första är att man överlever det. Medicin är viktigt och jag är inget annat än tacksam för det. Min farfar fick nästan 15 extra år tack vare en pacemaker, det gjorde att hans fanns där under hela min uppväxt. Och medicin och vetenskap är en viktig del av vad som för samhället framåt. Men om vi bara hade medicinen skulle vi inte leva, då skulle vi överleva, det är en stor markant skillnad mellan de två!
2. Det andra sättet att leva på är att fundera. Att försöka förstå varför allt är som det är. Och det är så mycket mer nödvändigt om man vill leva. Leva på riktigt!
Vad tycker du?
 |
| Min farfar när han var ung |
Du är klok.
SvaraRaderaJag håller precis på med etik. Värt att fundera på om jag ska jobba bara för att hjälpa människor att överleva. Vad spelar det för roll om man inte har något att leva för?
Men, farfar hade väl ingen pacemaker? Hade för mig att han gjorde en hjärtoperation (förlåt min nördighet)
Jag vet inte jag var så liten... Men har för mig att han fick det efter den första operationen! :)
SvaraRadera