Idag mår jag riktigt dåligt. 

Ni som känner mig vet hur jag blir när jag blir sjuk, det räcker liksom inte med att jag är sjuk. Jag blir mer eller mindre deprimerad, jag gråter, äter inte och orkar ingenting. Jag har någon sorts fobi mot sjukdomar och sjukhus och kan bli hysterisk om jag ens tror att jag har feber. Precis så känns det idag.

Som tur är så var det en väldigt fin kille här som fick mig att gå upp ur sängen och som kokade te till mig innan han gick, och det var ju bra i alla fall. Tänker inte gå till skolan ändå, jag tvingade mig igenom 4 timmars seminarium igår och jag höll på att börja gråta.